En lugn vecka?
Semestervecka vid liten insjö mitt i den Östergötländska skogen. Inte en golfbana så långt ögat når. Inte ens en plätt klippt gräsmatta, bara skogstomt. Inte mycket golf då kan man tycka.
Men. En medtagen järn-8, lite fantasi och en öppen plats bland granbarren där det går att svinga fritt, så kan man bli riktigt bra. På att slå ut kottar i vattnet, alltså. Grankottar. Med både fade och draw.
Vad man nu skall med den kunskapen till?
Att man sedan, när man - efter närmare 30 mil i bil genom svenskt sommarösregn - når hemmet och genast åker till klubben och spelar 2 x 18 hål inom loppet av 18 timmar, snabbt inser att det tyvärr är STOR skillnad att slå på en kotte eller på en golfboll, för de "vita små svinen" (Max-uttryck) är mycket svårare att kontrollera än grankottarna är ju ett brutalt faktum man tvingas konfronteras med. Det gick i alla fall bättre efter ett tag.
Hoppet lever, åtmonstone lite grann, inför Smålandstrippen (Ryfors och Sand) nästa vecka.
Det börjar bli OK på konditionsfronten i alla fall konstaterar jag lite stolt. Det lönar sig att vara enveten i "löpspåret".
Jag vill passa på att framföra mina gratulationer till Dave som gjorde sin andra HIO i veckan på Lysegårdens 15:e. Påstår han själv i alla fall. Jag var ju inte där, så jag såg det ju inte... Okänt hur det gick till, men känner jag honom rätt kommer jag att få veta det.
Avslutningsvis måste jag ju konstatera att jag läser på min mail och i lokalpressen om att min kära klubb Öijared har stora ekonomiska problem. Kan väl inte påstå att jag är jätteförvånad, men det är riktigt tråkigt att denna fantastiska golfanläggning skall behöva ha det så tungt. Få ställen i Golf-Sverige kan matcha Öijared vad gäller upplevelse av golf, natur och miljö. Det är bara att hoppas att Öijareds styrelse och klubbledning hittar vägar att lösa problemen.
